Arvskifte — hur du fördelar arvet steg för steg
När bouppteckningen är registrerad är det dags för arvskiftet — steget där dödsboets tillgångar faktiskt fördelas bland arvingarna. Det kan verka krångligt, men med rätt ordning går det att genomföra smidigt, även utan jurist.
Vad är ett arvskifte?
Arvskiftet är det formella avtalet som avslutar dödsboet och bestämmer vem som får vad. Det dokumenteras i ett arvskiftesavtal som alla arvingar och testamentstagare skriver under. Utan ett sådant avtal kan du inte flytta tillgångarna från dödsboet till de enskilda arvingarna.
Arvskiftets ordning — vad händer när?
Processen följer en bestämd ordning:
- 1. Bouppteckning registreras — Skatteverket registrerar bouppteckningen, vilket ger arvingarna ett juridiskt underlag.
- 2. Skulder betalas — Dödsboets skulder, begravningskostnader och eventuella skatteskulder regleras.
- 3. Bodelning (vid gift/sambo) — Om den avlidne var gift ska en bodelning göras först, som delar upp tillgångarna mellan den efterlevande maken och dödsboet.
- 4. Lott beräknas — Varje arvings arvslott räknas ut enligt ärvdabalken och eventuellt testamente.
- 5. Arvskiftesavtal skrivs — Alla arvingar skriver under avtalet som visar vem som får vad.
- 6. Tillgångar förs över — Pengar och egendom överlåts till respektive arvinge.
Vem ärver vad — arvsordningen
Utan testamente styr ärvdabalken fördelningen. Sverige delar in arvingar i tre arvsklasser:
- Första arvsklassen: Barn (bröstarvingar) och deras barn. De ärver alltid, oavsett om det finns testamente — de har rätt till sin laglott.
- Andra arvsklassen: Föräldrar, syskon och syskonbarn — ärver om det saknas bröstarvingar.
- Tredje arvsklassen: Mor- och farföräldrar, mostrar, farbröder — ärver om det saknas arvingar i de tidigare klasserna.
En make/maka ärver med fri förfoganderätt, vilket innebär att gemensamma barns arv skjuts upp tills den sista föräldern dör.
Kan man göra arvskiftet själv?
Ja, om alla arvingar är överens kan ni upprätta arvskiftesavtalet utan jurist. Det är särskilt lämpligt när:
- Det bara finns bankmedel och lösöre att fördela
- Alla arvingar kommunicerar väl och är eniga
- Det inte finns fastigheter, företag eller komplexa pensioner
Anlita jurist eller boutredningsman om arvingarna är oense, om det finns fastigheter eller om något testamente är omtvistat.
Vad ska arvskiftesavtalet innehålla?
Ett korrekt arvskiftesavtal ska innehålla:
- Uppgifter om den avlidne och dödsdatum
- Lista på alla arvingar och deras personuppgifter
- Förteckning över alla tillgångar och skulder (hämtas från bouppteckningen)
- Hur varje tillgång fördelas — vem som får vad
- Datum och underskrifter från alla arvingar
Avtalet behöver inte registreras hos Skatteverket eller domstol, men det är klokt att spara det och ge kopior till alla parter.
Vad händer om arvingarna inte är överens?
Om arvingarna inte kan enas kan vem som helst av dem begära att tingsrätten utser en boutredningsman — en neutral person (ofta jurist) som tar över förvaltningen av dödsboet och genomför arvskiftet. Det är ett effektivt men dyrt alternativ, då kostnaden tas från dödsboet.
Vanliga frågor
Måste alla arvingar vara med och skriva under?
Ja, för att arvskiftesavtalet ska vara giltigt behöver samtliga arvingar och testamentstagare skriva under. Om någon inte kan närvara kan de ge fullmakt till en annan person.
Hur länge kan man vänta med arvskiftet?
Det finns ingen lagstadgad tidsgräns — men ju längre dödsboet förvaltas gemensamt, desto mer administration krävs. Dödsboet måste lämna in inkomstdeklaration varje år tills det är avslutat.
Betalar man skatt på arv?
Nej. Sverige avskaffade arvsskatten 2005. Du betalar ingen skatt på det du ärver. Däremot kan du behöva betala kapitalvinstskatt om du säljer en ärvd tillgång, till exempel en fastighet.
Få en personlig checklista med alla steg för ditt dödsbo och arvskifte
Skapa din Efterplan gratis →